Efter kontakt med Knut Warmland och Knut Warmlands son i frågan, så digitaliserade jag den Värmländska ordboken.
Knut Warmland skriver enligt nedanstående i ordbokens förord.
Den här boken har jag väntat på länge. Den borde ha kommit redan på 1930-talet, när dialekterna ännu var någorlunda ofördärvade. Eller i varje fall senast på 50-talet när ULMA, Landsmålsarkivet i Uppsala, utökat sina samlingar och Richard Broberg verkade med obruten kraft; han var ju den ende som hade både kunskaper och överblick för att göra en heltäckande ordbok över de värmska folkmålen.
Men ingen bok kom, så jag fick göra den själv.
Min huvudtanke var att den skulle gå hand i hand med vår klassiska dialektpoesi. Ljudskriften skulle med andra ord bygga på Dahlgren, Fröding och Stjerne – en ”svensk” rättstavning, kompletterad med de kända takvokalerna, helst också något så när standardiserad. Ett slags WAOB alltså – om vi nu hade någon Wermska Akademin. (Se f.ö. Inledning.)
Jag är medveten om problemen. Många av de ord som här registreras har kommit ur bruk för länge sen; vi vandrar i ett dialekternas ordmuseum. Många beskrivningar av ljud- och formlära borde kanske ändras från presens till imperfekt; de allt snabbare kommunikationerna har ändrat på de ofta förvirrande gränser man hittar på Brobergs kartor. Decennierna efter beredskapsåren 1940-45 har farit hårt fram med de genuina folkmålen, i Värmland som i alla andra landskap.
Naturligtvis saknas en del i denna ordbok, men det gäller för varje lexikon. På slutsidorna får läsarna därför möjlighet att komplettera med egna dialektkunskaper. Jag hoppas också att boken så småningom får en bilaga, nämligen en cd-skiva med ett urval av de inspelningar som nu bara finns på ULMA. Exakt uttal, tempo och språkmelodi kan inte ges på annat sätt. Tills vidare hänvisar jag till den ljudkassett med inläsningar av Räggler å paschaser som Gustaf Fröding-sällskapet utgav som årsbok 1994. (En cd med 31 inspelningar av Värmländska dialekter utgavs av SOFI 2001.)
Att det idag finns ett intresse inte bara för dialektpoesi utan också för språkliga frågor i allmänhet är alldeles klart. När jag i ett radioprogram berättade om mitt arbete med den här boken, fick jag genast ordlistor från olika håll, mest av inte helt unga damer.
Goda expertråd har jag fått av fil. dr Gerd Eklund, SOFI, och jag har tacksamt följt de flesta. För de ordbokstekniska inadvertenser som man lätt upptäcker är jag ensam ansvarig.
Med ordbehandlingen har jag fått hjälp, främst av min f.d. kollega, Per-Arne Söderstedt, men också av mina datakunniga barn. Deras tålamod med den klantige pc-maskinisten har varit förundransvärt.
Jag tackar dem alla, jag tackar hustru Bodil och hela familjen för allt stöd, och jag tackar dem som genom ord- och tryckningsbidrag gjort den här boken möjlig.
Storbrohyttan, Filipstad i augusti 1997
Knut Warmland